Om Albanien

Albaniens historia kan inte reduceras till en enda obruten berättelse. Området har formats av flera folk, imperier, handelsvägar och politiska system. Illyriska grupper levde i regionen under antiken; senare blev delar av området en del av den grekiska och romerska världen. Efter Romarrikets delning låg området i den bysantinska intressesfären och kom under medeltiden att påverkas av flera regionala makter.

Albanien är en parlamentarisk republik. Parlamentet, Kuvendi, har 140 ledamöter. Presidenten är statschef och väljs av parlamentet för en femårsperiod; premiärministern leder regeringen och den verkställande politiken. Landets politiska liv har sedan flerpartisystemets införande dominerats av Socialistpartiet och Demokratiska partiet.

Viktiga politiska frågor omfattar rättsstatens oberoende, korruptionsbekämpning, mediefrihet, emigration, regionala skillnader, ekonomiska möjligheter och EU-anslutningen. EU-processen är en central drivkraft för reformer, men också föremål för politisk debatt. Som resenär möter du framför allt ett samhälle som förändras snabbt, med starka familjeband, en stor diaspora och en ung generation med internationella perspektiv.

Albansk identitet sträcker sig över dagens nationsgränser. Därför är det viktigt att skilja mellan personer födda i Albanien, personer från Kosovo och personer med albanska familjerötter i diasporan.

Det finns ingen vedertagen lista över stora tekniska uppfinningar som entydigt har sitt ursprung i den moderna albanska staten. Det vore missvisande att tillskriva Albanien uppfinningar utan historiskt stöd. Landets internationella bidrag syns tydligare inom språk, musik, litteratur, humanitärt arbete, vetenskap och kulturarv.

• Det albanska alfabetet: Kongressen i Manastir 1908 blev avgörande för att standardisera ett gemensamt latinskt alfabet för albanska och stärka utbildning och nationell kommunikation.
• Iso-polyfonisk sång: Den traditionella flerstämmiga sången i södra Albanien är upptagen på UNESCO:s lista över immateriellt kulturarv.
• Litteratur: Ismail Kadares verk har gjort albansk historia och erfarenhet känd för en internationell läsekrets.
• Vetenskap: Ferid Murads forskning om kväveoxidens signalvägar bidrog till Nobelpriset i medicin 1998; han var amerikansk forskare med albansk familjebakgrund, inte en uppfinning från Albanien.
• Humanitärt arbete: Mother Teresa blev en global symbol för omsorg och hjälp till människor i utsatthet; hon föddes i Skopje i en albansk familj.

Albanien förknippas ofta med den röda flaggan med den svarta dubbelhövdade örnen, den albanska rivieran, dramatiska berg, ottomanska stenstäder, arkeologiska lämningar och ett kök som blandar influenser från Balkan och Medelhavet. Landet är också känt för sin starka gästfrihetstradition, sin stora diaspora och sin moderna historia av långvarig isolering.

• Rivieran: Joniska kustens vikar, stränder och byar kring Himarë, Dhërmi och Ksamil.
• Alperna: Theth, Valbona och vandringsleder i de albanska alperna.
• UNESCO: Historiska centrum i Berat och Gjirokastër samt Butrints arkeologiska område.
• Mat: Byrek, tavë kosi, fërgesë, färsk fisk, olivolja, ost och regionala viner.
• Gästfrihet: Besë – ett begrepp kopplat till heder, löfte och ansvar – och traditioner kring att ta emot gäster.
• Religiös mångfald: Muslimska, katolska, ortodoxa och andra traditioner har format landet; sekularism och religiös samexistens är viktiga delar av den moderna självbilden.

Albanien ligger i sydöstra Europa på västra Balkan och har kust mot Adriatiska havet i norr och Joniska havet i söder. Huvudstaden är Tirana och landets officiella språk är albanska.